Marathonstatistik 1982-2015
Under de senaste veckorna har jag samlat ihop statistik för att se på utvecklingen inom svensk maratonlöpning för herrarna. Min kompis Christopher har skickat utdrag ur årsboken Friidrott för alla de år där Friidrott.se inte kunnat bistå. Det som visas är åren 1982-2015 av den enkla anledningen att 1982 var det första år som jag kunde få tag på. Christopher bidrag gäller åren 1982-1994 och 1997-2001. Övriga år gäller den officiella statistiken som finns publicerad på friidrott.se. Min kompis har som största statistiska merit ett oavgjort resultat mot Lennart Juhlin i en tävling som TV4 körde under ett friidrotts-VM. Han skulle få en tröja hemskickad där det stod "Jag äger nästan Lennart Juhlin" men den kom aldrig. Peter Jihde om du läser detta så kan du ju se till att hålla det du lovade!
Utifrån det insamlade materialet har jag gjort lite grafer. I nya Excel var jag inte alls med på hur graferna skulle skapas men jag fick till nåt i alla fall så att det går att se lite trender. Det står helt klart att herrarna som sprang på 80-talet var rätt grymma. Tex 1983 var bästa tid Kjell-Erik Ståhls svenska rekord 2.10.38 medan 25:e tid var Stefan Öbergs 2.24.19. Christopher kollade upp vad mitt personbästa 2.31.45 (brutto) hade räckt till i årsstatistiken 1984 och det hade blivit 74 plats. 1991 hade jag kommit in på plats 44 och när jag sprang på mitt pers år 2014 räckte det till plats 24. En parallell till halvmaran är att 1984 så var alla 54 namn som finns publicerade under 69 min och 1989 var alla 58 namn som är publicerade under 70 min. I år var det 17 löpare under 69 min och 24 under 70 min.
Jag fick justera lite i den första tabellen idag när Lars Södergård, Spårvägen, sprang in på 2.19.29 i Pisa Marathon. Grattis till den prestationen och som tur var gick det lätt att uppdatera min graf. Denna första graf visar årsbästa, 25:e tid och mitt personliga rekord 2.31.45 (brutto). Jag ville se hur min bästa tid skulle stå sig och fram till 1995 (ett år undantaget) har jag inte en chans att ta mig in topp 25 men från och med 1995 skulle jag ha platsat varje år. I början av 2000-talet sjunker standarden dramatiskt och en ensam riddare i form av Anders Szalkai får hålla fanan högt under ett par år. Det går inte att göra en sådan här sammanställning utan att nämna Ståhlmannen som har sprungit 101 lopp varav 70 sub 2.20. Sista gången jag hittar honom på topp 25 är år 1997 när han på sitt 51:a levnadsår gör 2.26.34 och två år innan som 49-åring gjorde han 2.19.47. Sista gången Kjell-Erik Ståhl toppade maratonstatistiken var 1992 som 46-åring då han gjorde 2.17.27. Vi tar en titt på första grafen:
Jag har också gjort en sammanställning över antal som har ett årsbästa sub 2.20 sedan 1982 och där kan vi skönja ett litet ljus i mörkret då det i år för första gången sedan 2005 är fyra löpare som har klarat denna magiska gräns. Toppåret är 1987 då 11 löpare klarar gränsen.
En något plåttrig graf är en jämförelse mellan de tre årsbästa tiderna i Sverige men jag hoppas att den ska gå att se. Att göra sub 2.15 på 80-talet var ingen garanti för att få toppa listan. Den gamla storlöparen Jan-Iwar Westlund, som är 6:e snabbaste svenske löpare i Stockholm Marathon med sina 2.14.56, lär ha sagt att "2.25 är ingen elittid" och det skulle innebära att vi i år har fyra elitlöpare i maraton. Notera 1999-2001 när Anders Szalkai dominerade i ensamt majestät.
Till sist i denna omgång har jag valt att titta på hur varje års svenska årsbästa står sig mot årsbästa i världen. Här har inte svenska löpare hängt med. 1983 när Kjell-Erik Ståhl sprang in på svenska rekordet var han i yppersta världselit och var fyra på VM i Helsingfors. Han var det året 2 min från årsbästa och ytterligare 20 sekunder från då gällande världsrekord (2.08.18, Robert De Castella, 1981). Mikael Ekvall har i år sprungit på den 257:e snabbaste tiden i världen med sina 2.12.07 (fyra genom tiderna i Sverige) och är 8 min och 7 sekunder från årsbästa i världen (Eliud Kipchoge, 2.04.00) och ytterligare dryga minuten från världsrekordet (Dennis Kimetto, 2.02.57). Jag tror dock att Ekvall kan putsa sitt personliga rekord rejält och förhoppningsvis bli första svenska löpare sub 2.10 men än regerar Ståhlmannen med sitt lopp som han sprang för 32 år sedan.
Den som har teorier om varför 40- och 50-taliserna var så grymma på maraton får gärna kommentera med sina teorier. Det blir lite mer statistik i nästa inlägg om några veckor. God Jul!
