Motionären mot eliten

Jag ska dela med mig om livet som löpare. Målsättningen är att se hur bra jag kan bli och maraton är specialdistansen.

Årets seger är bärgad!

Publicerad 2016-05-01 14:08:18 i Allmänt, Sport, friidrott, hälsa, löpning, marathon, träning,

Spontananmälde mig till Strömmingsloppet och tänkte testa kroppen efter Hamburg Marathon. Kroppen kändes pigg i början på veckan men blev lite konstig mot slutet av veckan med stelhet i olika muskler. Ville dock köra ett race innan Kungsholmen Runt nästa vecka där det finns en större chans att göra en bra tid.
 
Jag har sprungit Strömmingsloppet en gång innan för tre år sedan och blev då tvåa. Då cyklade förcyklisten fel med oss två i täten så vi sprang banan motsols och mötte alla andra löpare. Detta år garanterade organisatörerna att cyklisterna skulle cykla rätt och de var dessutom tre stycken. De gjorde sitt jobb galant tycker jag något partisk eftersom jag vann loppet!
 
Vet inte hur det gick till. Redan i starten kände jag mig trött och jag visste då att det skulle bli jobbigt för banan är allt annat än platt. Den är inte snabb för fem öre. Till min förvåning låg jag först och låg där och trummade på. Kände att jag fick en lucka. Banan går på asfalt, terrängstigar med stenar och rötter, stigar och gräs så det är en salig blandning. Hade som mål att springa snabbare än vad jag gjorde år 2013 och då gjorde jag 35.15. Tror att jag låg på en snabbare tid men tröttnade på andra halvan när det blev mer terräng som jag inte är van att springa i och till råga på allt fick jag ett stopp när jag skulle uppför två trätrappor då en galen dam med en hund blockerade vägen och skrek åt mig "att ta det lugnt" när jag kom i ledningen i tävlingen. Kom igång igen och mina, sedan nåt år, diagnosticerade astmalungor fick jobba hårt och jag lät som en blåsbälg. Väl ute ur terrängen var det äntligen asfalt och bara omkring 2 km kvar så då var det bara att trumma på igen in mot mål. Det blev ingen segergest kom jag på nu när jag skriver detta men jag var rätt sliten så här 13 dagar efter Hamburg. Kom i mål på preliminära 35.23 så jag missade mitt tidsmål med 8 sekunder, tack för det crazy lady!
 

Min kompis Tobias tog sig också runt men klagade efteråt på att funktionärerna hade varit lite dåliga på att visa vilken väg man skulle ta på vissa ställen utan istället applåderat och hejat på men det var inget jag märkte något av när jag hade lyxen av förcyklister.
 
Loppet är hursomhelst väldigt trevligt och förutom då vissa funktionärers entusiasm för de tävlande bra arrangerat och banan är tuff. Kul med en seger igen och kul med flera Hässelbyare topp 5 i både junior, dam och herrklass. Tror att jag nu har vunnit minst ett lopp varje år sedan år 2011. Jag hoppas att kroppen kickar igång igen ordentligt till nästa vecka.
 

Kommentarer

Postat av: Andreas Rehnborg

Publicerad 2016-05-03 09:27:17

Så matchande klädd också, det var pricken över i:et.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Niklas Andersson

Jag tävlar för Hässelby SK med följande personliga rekord: Maraton: 2.31.03 (2016) Halvmara: 1.11.32 (2011) 10 000 m: 33.13 (2013) 10 km landsväg: 33.18 (2011) 5 000 m: 15.59 (2012)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela